Mamma är glad över framsteget, pappa är oerhört stolt

Idag fattade Theodor äntligen hur memory-spelet på Ipaden funkade.

Om mamma inte vet måste man ju upplysa henne

"Va hete du mamma?"
"Jag heter Sara. Vad heter du?"
"Ja hete Theodo Kalen faktis."

Ett gott tecken om något

Theodor efter middagen. "Nu ska vi leka! Nu ska vi ha joligt!"
Vi misstänker att han mår bättre nu.

Tojka!

Är en uppmaning som hörts frekvent från Theodor senaste veckan. Han har nämligen varit mycket snuvig med feber. Det har varit mycket synd om Theodor. När man är så sjuk som Theodor har varit vill man helst sitta i knät hela tiden, få en bok eller tio läst för sig och tja, mest bara gnälla över hur jobbigt allt är.

Mamma och pappa tröstar och torkar näsan och erbjuder pannkakor, bullar, saft, glass och stripes utan större framgång. Att äta är inget Theodor ägnar sig åt när han är sjuk.

Så får man Theodor i säng!

Se till att han får sig en rejäl förkylning så kommer han b e om att få gå och lägga sig. Mycket fiffigt.

Lite trött blir man

När någon vaknar kl 2 på natten och skriker och man måste hjälpa och lugna ner och sedan ligger man vaken någon timme eller två innan man somnar igen. Då blir man lite trött dagen därpå.

Faktiskt ganska jobbigt när Theodors pappa får kramp i benet. Theodor han undrade mest varför alla plötsligt var vakna, krävde lite vatten, konstaterade sedan "sova nu" och kröp intill mamma för att somna om.

Knattedans

Av någon konstigt anledning finns det inga danskurser för 1-åringar så vi var tvungen att vänta tills Theodor fyllt två innan vi kunde anmäla honom. Men nu är Theodor två år så nu var det dags för Knattedans!

Pappa följde med på första tillfället och sammanfattade efteråt -Theodor sprang mest och gjorde minst som man skulle.