Inte bara en tvååring utan en sjuåring också!

Precis lika viktig som tvååringen är förstås sjuåringen. När man är sju år kämpar man på hårt för att knäcka läskoden för böcker och tidningar är det roligast man vet. Det och att tänka är favoritaktiviteten. Att gå och simma med pappa är också kul. När man är sju är livet lite lugnare än när man är sex år som var året då Theodor slutade vara ett litet barn och blev ett stort barn. Förändringar kan vara lite jobbiga ibland. 

Annars gillar man myter, legender och gudaberättelser. Man tycker om att vara för sig själv ganska mycket precis som tidigare i livet. Man är också otroligt gosig ibland med sin mamma och pappa och kramar alltid lillasyster godnatt. Det här med att vara sju år, det blir nog bra. 

Emmy fortsätter sin fotokarriär

Köksmatta, studie i tre bilder

En tvååring i huset

Att vi hade kalas för ett barn som fyllt två betyder att vi nu har en tvååring i huset. Och alla vet ju att tvååringar är rätt roliga. Och ganska charmiga och stundtals väldigt bestämda. 

Just den här tvååringen älskar korv, försöker ständigt sno storebrors lördagsgodis, har lärt sig Bolibompadrakens dans, kramar alltid storebror godnatt, vill helst inte åka vagn och om hon gör det ska hon stå framåtvänd på knä, pratar lite grann men är rätt svår att förstå och brukar nöja sig med att kombinera två ord, älskar att bada och titta på tv och anser att alla mobiler i hemmet är hennes. Hon är ganska bra på att hitta sina favoritappar på mobilen. 

Och är man i parken ska man helst åka rutschkana hela tiden. Ibland kan man köra lite lastbil men då är det viktigt att inga andra barn försöker ta Emmys ratt. 

Barn har fyllt år och det har kalasats!

Plötsligt en morgon väcktes Emmy och Theodor av "Ja må de leva!", vilket fick Emmy att brista ut i förtvivlad gråt och Theodor höll för öronen. 

Men sedan blev det paketöppning och alla blev lite gladare. Emmy fick en ny pyjamas och blev glad och Theodor fick inte en ny pyjamas och var glad över det.

 

Sedan kom mormor och morfar med bättre presenter och det blev kalas. 

Emmy undrade vad hon skulle göra med tårtan men såg att Theodor blåste ljus så då gjorde hon samma sak. 

Bästa presenten var förstås dockvagnen. 

Emmy tog en selfie

Och så har hon börjar prata lite. Om man vet vad hon tänker säga så förstår man. Annars är det lite av en utmaning.

Äppelkaksbuffe

Traditionsenligt (säker typ tredje gången på ca tio år, det är väl tradition?) åkte vi till Svindersviks brygghus och åt Äppelkaksbuffe. 

Theodor och Emmy visade båda stort påbrå på sin mamma genom att ha stor efterrättsmage och därmed kunde mamma vara nöjd med att ha fått valuta för pengarna. 

Pappa var inte så dålig på att äta han heller. 

Och eftersom det börjar bli höst kastade Emmy lite löv men eftersom det inte blivit kallt än var det fjolårslöv. 

Emmy spillde vatten i knät och då är det ju bra att man har ett par extra  byxor i skötväskan. Eller det hade vi visst inte...

Det där med namn

Vi trodde ju att Titti för evigt lämnat vårt hem men med ny ettåring gjorde han comeback! 

Dessutom har han sällskap av Mimmi!

Alltså, man kanske inte ska önska sig barn med permanenta talfel men kan de inte få så här gulliga namn nått år eller så i alla fall?